Museet

mmuseo pic 1

Den vita villan från havssidan.

 

Det som idag är Mannerheim-museet var tidigare Marskalken av Finland, friherre G. Mannerheims hem åren 1924-1951. Huset, som är beläget i Brunnsparken i Helsingfors, byggdes år 1874 och var tidigare känt som den Bomanska villan efter sin första ägare.

Mannerheim själv ägde aldrig huset, utan hyrde det av kommerserådet Karl Fazer. Huset hade tidigare varit uppdelat i sex separata lägenheter som beboddes av arbetare vid Fazers karamellfabrik. Mannerheim fick lov att utföra ansenliga förändringar i huset innan han flyttade in. Det sägs ofta att ett hem berättar mycket om sin ägare. Den slöja av mystik som omger Mannerheims person kommer, trots talrika försök, knappast någonsin att lyftas. Hemmet var mycket viktigt för Mannerheim, som tidigt förlorat sitt barndomshem och långa tider befunnit sig på resande fot. Detta syns också i inredningen, som han själv planerade i detalj, allt från färgsättning till möblernas placering.

mmuseo pic 2

Fältmarskalken lämnar sitt hem på 70-årsdagen den 4 juni 1937 tillsammans med överste A.E. Martola och major S.K. Björkman. Thaïs Horn och Margaretha Gustafsson som bodde i grannvillorna strör ut narcisser.

mmuseo pic 3

Arbetsrummet och nedre våningens bibliotek.

mmuseo pic 4

Mannerheim skrev år 1923 egenhändigt anvisningar för repararationen av arbetsrummet. (Fazers arkiv)

Efter Marskalk Mannerheims död den 28 januari 1951 föddes tanken att tillfälligt öppna hemmet för allmänheten. Så skedde även i november 1951. Besökarna var så många att man beslöt förlänga öppethållningstiden. Mannerheim-stiftelsen hade redan i januari 1951 fattat beslut om att grunda ett museum. Då hade man emellertid ännu inte kommit på tanken att grunda det i denna byggnad, huset och tomten var ju i privat ägo. Man letade febrilt efter lämpliga utrymmen till vilka lösöret kunde flyttas. Under tiden fortsatte Mannerheim-stiftelsen att hyra huset av Fazer. År 1957 skedde en avgörande vändning huset och hälften av tomten övergick i stiftelsens ägo. En stor del av lösöret hade stiftelsen redan tidigare löst ut av arvingarna.

Sedan dess har museets framtid varit tryggad, och den autentiska miljön utgör föremålens enda rätta inramning. Förfädernas porträtt på väggarna påminner om släktens historia. Finska statens och folkets gåvor och hedersbetygelser berättar för sin del om Mannerheims livsverk för fosterlandets väl, såväl på det militära planet som politiskt och humanitärt. Den unika samlingen av ordnar vittnar om att detta livsverk uppskattades, inte bara i Finland utan också utomlands. De talrika jakttroféerna och souvenirerna talar sitt eget språk om den ivrige jägaren och forskningsresanden, medan det omfattande biblioteket återspeglar intresset för olika områden. Huset andas alltjämt den rofyllda, hemtrevliga atmosfär som skapats med den bildade kosmopolitens säkra smak.

mmuseo pic 6

Akseli Gallen-Kallelas porträtt av ordföranden för Unionsbankens förvaltningsråd, målat år 1929.

Museet presenterar marskalkens hem, sådant det var på 1940-talet. Inredningen är den ursprungliga, frånsett övre våningens tre utställningsrum, där det ordnas olika utställningar. Antalet besökare har redan i många år varit konstant, cirka 10 000 per år. De guidade visningarna, som enligt behov ordnas på sex olika språk (finska, svenska, engelska, ryska, franska och tyska), belyser Mannerheims liv samt Finlands historia. Museet arkiverar också Mannerheim-relaterat material och deltar i forskningsarbete.